Nu vet vi:  Hbl:s Journalistpris 2010 går till Christoffer ”Toffe” Herberts.

Han får priset för sina ”flyhänta texter på hög nationell nivå”, texter som både ”återger händelser och förmedlar känslor”. Han har skapat sig en egen profil som är en väsentlig del av Hbl, sade Chefredaktören och nämnde särskilt Toffes insats under OS i Vancouver:

– Ensam producerade han kvalitetsmässigt stenhårda texter och slog många konkurrenters hela lag med 10–0.

Dessutom rör sig den gode Toffe  fördomsfritt och smidigt mellan papperstidningen och digitala medier  och är därmed en viktig inspiratör för oss andra.

Jättefint, alltså. Men det höll på att gå riktigt galet.

Läget var under kontroll ännu vid eftermiddagsmötet vid Stora mötesbordet på Centralredaktionen. Toffe var där, som jour på Sporten.

Lugna puckar, tänkte vi och drog oss ner till glöggen i Lusthuset för att fira Hbl:s 146 år med inbjudna gäster i form av våra veteranjournalister.

Chefredaktören tog till orda och vår inbjudna festtalare Asko Sarkola talade om berättelsens betydelse för oss och våra känslor.

Plötsligt var Toffe försvunnen.

Var är han? Cirklade runt, ringde upprepade gånger på hans telefon. Inget svar.

Hjälp! Utbytte menande blickar med Chefredaktören som inte såg glad ut. Det var  min uppgift var att lotsa ner prisföremålet och jag hade misslyckats.

Priset delades ut.

Sen dök Toffe upp.

Så vi delade ut det en gång till.

Nästa år struntar vi i överraskningseffekten och skvallrar för pristagaren på förhand.

Om några timmar avslöjar Chefredaktören det.

Vem som får vårt eget Journalistpris 2010.

Juryn har kommit med sitt utslag, motiveringen är skriven, nu återstår bara en halv arbetsdag. Med glöggmuggar i hand ska vi som slut på dagsskiftet kora vinnaren.

Utan att ta död på spänningen kan vi avslöja så mycket att själva idén med priset är att uppmuntra initiativ och insatser som höjer Hbl:s journalistiska profil. Ifjol delades priset  ut för första gången och gick då till lokalreportern Marcus Lillkvist.